lördag, april 01, 2006

Tankar om Sveriges Radio och poddcasting

Jag har ju på senare dagar blivit podcastoman, borta är mina heliga musikstunder när jag cyklar till och från universitetet. Nuförtiden är det alltid en podcast i mina öron och när man prenumerarar på 14+ sändningar så finns det alltid något nytt att ladda in i hjärnan. Detta har gjort att jag har stiftat närmare bekantskap med Sveriges Radio och deras program.
Här kommer en snabb recension av ett par shower.

P1 Konsument
Företagens fiende nr. 1, här ställer vi oss alltid på konsumentens sida oavsett hur dum i huvudet den personen är. Extra plus är telefonväkteriet med galna typer som ringer in och hotar företag.
Programledaren Gunnar Eriksson står konstant på barrikaderna och ifrågasätter allt företag gör.

Vetenskapsradion Tekno
Två tekniskt inkompetenta journalister försöker förklara "nyheterna" inom teknologin.
De senaste programmen har behandlat Cebitmässan i Hannover där de endast har intervjuat svenska säljare.
Programmet går så lätt på ytan om produkter att man lika gärna kunde vara utan. Det som saknas är en vettig genomgång av teknikerna istället för en evig "namedroppning" utan egentlig substans. Journalisterna, Johan Thorstenson och Per Gustafsson verkar inte ha någon teknisk utbildning över huvud taget, och det märks. Dåligt pålästa om teknik och intetsägande frågor.

P1 Public Service
Politisk satir som är helt underbar, den senaste sändningen om Freivalds avgång gjorde att jag skrattade högt på spårvagnen. Om du inte hört det än så gör det nu!




3 Comments:

At 12:04 fm, Anonymous Anonym said...

Halloj!
Nu har du glömt Hej Domstol, ett program som slår Public Service i "försöka att undvika att skratta på tunnelbanan". De firar mångkulturåret genom att gå igenom de nordiska länderna i bokstavsordning. Haha!

Jag tyckte dock inte att programmet om Freivalds avgånng var så himla kul, andra har varit bättre - tex det med Mohammedkarikatyrerna som var avbildade Christer Ulfbåge! Haha! En klassiker utan like!

 
At 5:26 em, Anonymous Anonym said...

Jag kan också rekommendera studentikoshumorprogrammet På Minuten som nyss gjorde att snubben bredvid mig på planet mellan Budapest och Frankfurt kollade lite skeptiskt på mig eftersom jag satt och ömsom såg ut att sova och ömsom asgarvade. Och anledningen till att jag berättade det var förstås primärt att jag ville etablera mig som en väldigt verserad och berest person, som faktiskt just nu sitter på Frankfurts flygplats och surfar. OCH att På Minuten är väldigt, väldigt roligt. Speciellt när man kommer in i det och lär "känna" de medverkande.

Dessutom är min favorit från P1 Tekno två: dels avsnittet när de gick igenom bra julklappar nu i vintras. Det var en orgie i gubbförvåning över teknik. De pratade om Ipod och förstod knappast själva att man kunde lagra så mycket musik, och en Sony Ericsson W800i som de var helt häpna över. Gulligt på något sätt.

Dels är det när de skulle ta reda på lite mer om espressomaskiner och intrevjuade en sån däringa barista eller vad fan dom heter som är duktiga på espresso. Det roliga var att journalisten konsekvent kallade kaffet "expresso".
- Och hur gör man en god expresso då? frågade reportern.
- En ESPRESSO, svarade baristan, gör man såhär.
- Men en sån här expressomaskin då? frågade reporten igen.
- Ja, alltså en ESPRESSOmaskin, förtydligade baristan gång på gång.

Jag skrattade och njöt. I ett valfritt land i Europa.

 
At 6:59 em, Blogger Erik Andrén Zachrisson said...

Gubbförvåning är helt klart mitt nya svenska
favoritord.

Bonus är dessutom att programmet är producerat i Uppsala.

 

Skicka en kommentar

<< Home